Historia
Nu ska jag hitta på en historia tänkte jag:)
Det var en gång en vit kanin, som egentligen var grå, men han hade ätit för mycket snö så han blev vit. Iaf, den vita kaninen, som egentligen var grå, skuttade runt i det höga gräset. Efter många timmars skuttande kom han fram till ett land med massor av morötter, tyvärr så åt våran vita kanin, som egentligen var grå, bara snö. Så han skuttade vidare.
Tillslut kom han till Österrike, och alperna! Som alla borde veta finns det glaciärer och snö på alperna. Våran vita kanin, som egentligen var grå, tänkte:
-Borde det inte finnas mest snö högst upp?
Den vita kaninen, som egentligen var grå sa högt för sig själv att så måste det vara, så han började sin reda mot toppen. Efter 100 meter mötte han en rosa gris.
-Hej, sa grisen.
-Hej, svarade den vita kaninen, som egentligen var grå.
-Vad får mig äran att träffa dig? frågade grisen.
-Jag är på väg upp till toppen, för jag älskar snööö!
-Får jag hänga på?, frågade grisen.
-Javisst, ropade kaninen.
När det var 200 meter kvar till toppen sa grisen:
-Kan vi inte stanna och vila lite?
-Visst, svarade den vita kaninen, som egentligen var grå, fast han inte menade det, för han var så sjukt hungrig.
När det stod och vilade, gick grisen fram till kanten och kollade ner. Då såg den vita kaninen, som egentligen var grå sin chans:
-Här får du din lata gris!!!, samtidigt som den vita kaninen, som egentligen var grå, knuffade ner grisen.
Grisen flög ner från berget och studsade mot kanterna. Den vita kaninen, som egentligen var grå, kollade på den blodiga och skrikande grisen och skrattade.
De sista 200 meterna gick fort för våran vita kanin, som egentligen var grå. När han väl var uppe såg han till sin förskräckelse; snön var borta! Samtidigt klev en älg fram ur en majskolv och sa:
-Vad är det du söker, gamle vän?
-Snöö!, svarade den vita kaninen, som egentligen var grå.
-Den smälte för längesedan, svarade älgen.
Den vita kaninen, som egentligen var grå, blev så rasande så han hoppade ut från berget.
-SMAAAAACK, sa det.
Den vita kaninen, som egentligen var grå, hade blivit spättad av en fiskmåsfjäder.
Här slutade historien om den vita kaninen, som egentligen var grå, men din fortsätter. Det jag ville få ut med historien var: ät inte snö, speciellt inte gul, den är utrotningshotad. Ge den till de vita kaninerna.
RIP den vita kaninen, som egentligen var grå.
Kommentarer
Postat av: lololol
looool så dålig
Postat av: loool va bra :)
Trackback
